Never trust a thin Chef

Or, never trust a person who says he or she does not trust a thin Chef. Just because you have a certain shape of your body, it does not tell you how good you are at work. It sounds so strange for me to hear, because it makes no sense. At all.

I mean, you can have a pretty healthy lifestyle and be a sucker for sweet stuff anyway. And you can most certainly be good in making sweet things. Just saying. It is all about balance, just as everything else in life. If you have balance you will feel better and be better.

So today I will start my day with some fresh centrifugated juice. This morning the recipe is: Carrots, beet root, celery, green apple and ginger. It is like an explosion in the mouth. After that I’m ready to start my day by making a mousse cake, pralines and then hit the gym for a tough cross training hour. Balance.

On Saturday I will give you the result of the cake and the pralines. And next week you will follow me on my road trip in the north of Sweden where I will make chocolate decorations and sculptures every day.

And also, my new necklace is amazing.

Stay tuned
Love/ Bakfia

Blood orange and Beetroot cake

Today I will give you my recipe of a delicious Yoghurt cake with taste of blood orange and beetroot.

It is enough for a cake ring with the size of 18cm (10 pieces). The beetroot mousse is made in a smaller size, 16cm that I made before and then it is put inside of the other mousse! Let’s do it!

White Sponge:
• 100g eggs
• 60g sugar
• 50g flour
• Almond flakes
Warm eggs and sugar together stir all the time until 40 C. Whisk eggs and sugar until aerated and foam is stable. Sieve the flour and carefully fold into the egg mixture.
Spread the sponge mixture on a silpat paper on a tray, spread almond flakes on top and bake at 220 degrees celsius in 6-8 minutes.
Turn upside down on sugar sprinkled paper and rest. Then cut it out in the size of 16cm.

Beetroot mousse:
• 133g Yoghurt
• 13g Sugar
• 1/3 piece Beetroot
• 3g Gelatin
• 67g Cream
• 33g Egg whites
• 13g Sugar
Mix yoghurt, sugar and the juice of the beetroot. Soak gelatin in water for five minutes and then warm it up quick in the microwave so it is melt. Stir the diluted gelatin into the whipped cream and into the yoghurt mass. Beat the egg whites and sugar until stiff and fold into the mixture. Pipe it in the 16cm ring and freeze.


Blood orange yoghurt mousse:
• 200g Yoghurt
• 20g Sugar
• ½ piece Blood orange
• 5g Gelatin
• 100g Cream
• 50g Egg whites
• 20g Sugar
Mix yoghurt, sugar zest and juice of blood orange. Soak gelatin in water for five minutes and then warm it up quick in the microwave until it is all melted. Stir the diluted gelatin into the whipped cream and into the yoghurt mass. Beat the egg whites and sugar until stiff and fold into the mixture.

How to assemble the cake:

To put this cake together you first take a cake ring of 18cm, put some plastic under and put on a tray. Take the cut sponge and place it on the bottom inside the bigger ring. Then take the blood orange mousse and pipe it until almost half full. Take out your beetroot mousse from the freezer and ring and then press it inside the other mousse. Make sure it is pressed down under the other mousse. Then take the rest of the blood orange mousse and pipe up to the edge of the ring. Make flat and put in the freezer.

Let it set a few hours and when you want to serve it, take it out 30-45 minutes before and decorate it how you like!

Have a nice week!

/Bakfia

New year, new language!

Well yes, from now on I will write my blog in english. I think it is a great step forward to reach out to all of my friends all over the world.

I hope you will enjoy it and the goal is to have a nice mix between pictures, videos and recepies. And off course the written words.

My next Pastry adventure takes place in the northern parts of Sweden where I will go on a road trip and create chocolate decorations and sculptures on different fairs. So from 13th to 24th of february you will follow my days in the chocolate world.

But before that I promise some other creations and recepies. Stay tuned, and welcome!

/Bakfia

Året 2016!

2016, Ett år som jag vet att många vill glömma. Det har hänt så mycket runt om i världen att man inte vet hur man ska ta in allt. Om vi bryter ner det och fokuserar på mitt år så har det också hänt ganska mycket. Men mestadels positivt. 2016 har faktiskt varit det året jag gjort en livsomvändning, klivit ur den där boxen och dansat utanför. Jag har utmanat mig på flera olika plan och jag måste säga att jag vuxit, inte på längden eller bredden, men i huvudet. Och det känns bra. Jag känner mig lycklig.

I början av året körde jag sista terminen på Culinary Arts Academy i Schweiz, vilket var en intensiv period av bakprov, teoriprov och sökande av praktikplats. Efter många gråtattacker, glädjeskutt och frustrationstimmar hade jag tillslut klarat min praktiska utbildning med bravur. Ja, det var med bravur, för jag är stolt över att säga att jag lyckades få högsta betyg, i alla kurser. Det var något jag slet för. Jag ansträngde mig och det gav resultat.

       

Sen bar det av till Toscana, Italien i slutet av Mars för att börja min praktik i nio månader. Det var spännande men samtidigt jobbigt också. Tänk dig själv att komma till ett land där man knappt kan kommunicera med invånarna, ny kultur som skiljer sig ganska mycket från det man är van vid, samt att vilja prestera på topp, varje minut. Många nya intryck, stressiga dagar och endast en ledig dag i veckan. Inte för att jag inte är van att jobba mycket, har alltid haft 2-3 jobb samtidigt i mitt liv. Men när allt blir på ett språk man inte kan så blir det lite extra jobbigt.

Sen kom Anna till mig. Fantastiskt kul och skönt. Tror jag behövde det då, någon att kommunicera med som förstod mig. Allt blev liksom lite mer meningsfullt och ännu roligare. Men stressen på jobbet slutade inte för det. Och det skulle visa sig att min kropp också tyckte att det blev för mycket efter ett par månader. Den försökte ju visa mig några gånger att jag borde sakta ner. Trycket över bröstet som jag gick runt med en period, gråtattacker när det bubblade över med arbetsuppgifter, men jag blundade för det, jag hade ju inte tid att tänka på det. Inte tid. Hör ni hur det låter, jag hade inte tid att tänka på den tryckande klumpen i bröstet, tröttheten och gråten. När jag tänker tillbaka så förstår jag ju att min kropp gått på reservbensin under en längre tid och var nu på väg att få motorstopp. Och det fick den. En vacker dag i Juni föll jag ihop av krämpor, skakningar och gråt. En panikattack senare och jag insåg att det faktiskt på ett sätt var skönt. Kroppen behövde slå mig på käften. Tack kroppen.

Efter den händelsen har jag haft mina återfall av andningssvårigheter och plötsliga gråtanfall. Men det har varit lättare att hantera. Lite lättare. Fortfarande vet jag att jag är en känslig person, men det är för att jag vill så mycket, hela tiden. Jag är ingen ”landet lagom tjej”.

Slutpratat om den händelsen. För det blev ju bra sen. Jag jobbade på och i september var det dags för examen i Schweiz. En annorlunda upplevelse, kändes som att man var med i en amerikansk collegefilm med de fina kapporna man fick ha på sig. Det kändes skönt att ett kapitel var avslutat. Ett fantastiskt kapitel i livet.

Sen var det bara tillbaka till jobbet och skapa desserter. Fram till oktober då jag fick äran att vara med på Chokladfestivalen i Stockholm. Där stod jag och skapade chokladskulpturer i dagarna fyra och fick chansen att prata med många människor om min passion för yrket.

I samma veva blev jag också intervjuad av Metro Weekend Värmland, en rolig artikel blandad med med både sött och salt.

Tillbaka till Italien igen för sista rycket. En fantastisk resa har det varit och jag har lärt mig så mycket det här året. När december lackade fick jag en grym julklapp, en anställning som Pastry Chef nästa år. På samma fantastiska arbetsplats. Så i Mars nästa år bilar jag och min fina pappa ner till Italien igen för att jag ska få skapa mig ännu ett fantastiskt år i dessertvärlden. Så ja, jag är lycklig över året som varit, det har lärt mig så mycket om mig själv. Hoppas att ni är lika upprymda som jag över ett nytt år. Ett nytt år som vi ska göra ännu bättre. Häng gärna med då också. Skål!

Massa kramar till alla läsare
Ciao Bakfia

 

Julens Mirakel!

image

Visst finns det väl julmirakel? Jag tror det åtminstone. För det hände mig igår.

Det började som så många gånger i ren misär innan en lycka kunde infinna sig i min arma kropp. Låt mig förklara från början.

Efter en smidig flygtur från Rom till Sverige satte jag mig äntligen på flygbussen från Landvetter till Göteborgs centralstation. Än så länge var allt bra, förutom kanske dåligt batteri på telefonen. När jag fortfarande glad i hågen skulle gå av bussen och ta mina två väskor upptäckte jag till min fasa att en plötsligt var borta. Då började misären(som ni kanske förstår). Svetten inte bara lackade, den rann och flöt som en snögubbe i vårsolen. Vart var min väska? Nej, nej, nej detta fick bara inte hända nu, jag som hade haft sådant flyt hela dagen. Förtvivlat gick jag fram till chauffören och fick med darrig röst fram vad som hade hänt.

Åh nej åh nej sade även hon. Fan tänkte jag. Varför var jag tvungen att lägga iPad, dator, pass och kakor (ja kakor är viktigt) i just den väskan? Efter några djupa andetag och x antal minuters letande hittade vi tillslut en annan väska ensam och frusen kvar i ett hörn på bussen. Någon måste alltså ha tagit fel. Men det gjorde ju inte så att jag fick min väska tillbaka. Vi öppnade väskan och det formligen vällde ut sprutor, mediciner och ännu fler mediciner. Inget tecken på någons identitet. Fan. Men tillslut hittade vi ett recept utskrivet i ägarens namn, på ännu fler mediciner. Då såg vi också att det handlade om en 70-årig man. Lite lugnare blev jag, för då kände jag ändå att det verkligen var någon som tagit fel, och inte stulit min väska. Tack för mobil och Google tänkte vi båda, så vi sökte på mannens namn. Vi hittade adress, men inget telefonnummer. Nej och åter nej igen. Hur skulle vi då göra? Jag kollade när nästa tåg skulle gå till mannens hemstad och om han skulle ta tåg så hade jag iaf en timme på mig innan han skulle vidare. Om han inte fått skjuts? Tagit en buss? Eller tagit in på hotell för natten eller kanske inte ens skulle hem? Vem visste liksom.

Vi kunde inte göra så mycket mer än att jag helt enkelt fick ta med mig hans väska och springa in på stationen i Göteborg och leta efter en man i 70-års åldern med förmodat grått hår (han kunde ju ha färgat hår också).

Stötte direkt på två fina tjejer i lysgula västar som jag i princip överföll och fick fram mitt meddelande till. Lyckligtvis kunde de hjälpa mig att ropa ut hans namn och hoppas på att han skulle höra och dessutom infinna sig på stationen. Dock var jag fortfarande lätt stressad och förtvivlad. Med panik i mina ögon såg jag då plötsligt en gråhårig man några meter bort som satt på en bänk och hade två väskor bredvid sig, en stor och en liten svart som verkligen såg ut som det skulle kunna vara min. Kunde jag ha sådan jävla tur? Jag sa åt de två tjejerna att vänta med utropet tills jag frågat mannen. I ren Hollywoodfru-anda med lockigt hår, vinterpäls och klackar (ja jag vet, klackar, sjukt oplanerat) och med andan i halsen småsprang jag fram och flåsade ur mig ”hej, ursäkta men heter du möjligtvis Erik?” Ja, svarade mannen leende och så frågade jag om efternamnet och han sade ja där med. Då formligen skrek jag glatt ut:

”jaaaa men då har jag din väska i min hand och du har min bredvid dig där!”

Med förvånad blick tittade han på mig, på väskan och sen på mig igen. Sen sade han ”ja, men jag tyckte väl att väskan var lite tyngre än innan jag lade den på bussen” Haha.

Så vi båda skrattade och pustade ut. Han fick sin medicin och jag mina kakor. Ett mirakel att jag sprang in just i den ingången och att han satt precis där. Allt var räddat igen och den fina Erik kunde pusta ut då han fått sin väska med sig hem till jul och jag kunde mumsa på mina kakor.

Tack och god jul!
image

 

Italien Vs Sverige

image

Här kommer en liten lista på skillnader i Sverige och Italien. Tror det blir oavgjort..

Väder: All charm åt Sverige och våra årstider men Italien och värmen slår det. Jag är en soldyrkare och älskar värme och sol!

image

Mat: Den förfinade sanningen om att Italien skulle ha ”den bästa maten i världen” är en myt. Enligt mig. Förlåt. Men all heder åt Sverige, smörgåstårta, köttbullar och såser i mängder. Italien kan sina råvaror och förhöja en smak, men att kombinera texturer och olika smaker måste jag säga att vi är långt mycket bättre på i Sverige. Men sen så är ju smaken som baken. Så det är enligt mig.

image image

Kultur: Okej, Italien är en guldgruva för dig som älskar historia. Varenda kvadratmeter in i minsta lilla by har sin historia. Och alla dessa vackra byggnader, monument, kyrkor och fontäner slår faktiskt Sverige med hästlängder.

image image image image

Kollektivtrafik: Ha. Ha. Ha. Om vi klagar på SJ i vintertider i Sverige, kom då tillbaka när en buss väljer att inte dyka upp, kan åka iväg 15 minuter innan avsatt tid, för att inte tala om försenad i ca 30…Taxi tänker du då! Taxi? De vet knappt vad det är här på landsbygden.

image image

Pengar: Här är det mer vanligt att det står endast kontanter. Var inte beredd på att ens en bar eller större butik tar kort. För det är det inte alla som gör. Jag kommer bara ihåg den dagen när jag skulle köpa frukost men inte hade kontanter och enda bankomaten i byn var trasig. Då var det bara att gå hem igen. Alternativt gå tre kilometer, vänta på en buss och åka 1.5 mil för att få frukost, och sen vänta tre timmar på att nästa buss skulle ta dig hem…Så heja Sverige och kortbetalning!

image

 

Människor: Så öppna, trevliga och fantastiska de italienska människorna är. Det är få för unnat. De är liksom så öppna och avslappnade. Så pluspoäng till Italien. Igen.

image

Traditioner/festligheter: Ja alltså är du en person som gillar att fira saker så ska du åka till Italien. Här har de allt ifrån jordgubbsfestival till lasagne och kastanjfestivaler. Sen så är inte julen alls som hemma i Sverige. I år glömde jag för första gången i livet att det var lucia, för de firar inte det i Italien. Istället firar de Marias (Jesus mamma) födelsedag som är en röd dag. Plus att de firar jul den 25:e!

image

Ja men efter nio månader i ett annat land så har jag tagit till mig lite nya saker men även lämnat lite avtryck. Nästa år ska jag ta med mig mer Sverige till Italien så ska de få se vad de har missat!

image

Ciao Italien och Hej Sverige för tre månader!

 

Att hitta tid!

image

Tid. Det är klart att det alltid finns tid. Men kanske man inte alltid prioriterar den på bästa sätt. Men jag har sagt till mig själv att ibland får saker ta lite tid. Ibland måste man bara få tänka och försvinna bort i funderingarnas djungel. Utan stress. Utan press. Och utan att någon ska ha en åsikt om det. Nu har det varit en sådan period, en period av tänkande, funderande och åter tänkande. Mest på ingenting, men framför allt på framtiden. Och det har också slagit mig att jag ofta lever för framtiden. Längtar till saker. Tänker inte på dagens lycka. Jag borde njuta lite mer av dagarna i sig, för jag gör ju faktiskt roliga saker varje dag! Här kommer ett axplock från senaste tiden:

image image image image image image image image image image image image

Ciao!

Macarons

image

Det franska lilla bakverket som får mig att svära nästan varje gång jag ger mig in i den leken. Men ibland så går det riktigt bra och då blir jag så glad så jag hoppar upp och ner som en liten hungrig hundvalp. Så idag, idag kommer ett recept på BRA macarons. Eftersom jag älskar kaffe blir det med smak av:

vispvisp

vispvisp

Kaffe/Saltkaramell

(Fyra vispar i svårighetsgrad, för det krävs tålamod och lite känsla)

Recept till ca 35st

Skalen

  • 150g Florsocker
  • 150g Mandelmjöl
  • 55g Äggvita #1
  • 7,5g Nescafé (snabbkaffepulver)
  • 55g Äggvita #2
  • 150g Strösocker
  • 38g Vatten

Gör så här:

Innan du börjar är det bra att ordna plåtar med silikonpapper eller bakplåtspapper så att det är klart. Även en spritspåse med en liten rund tyll så att det blir enklare att spritsa ut smeten sen. Att väga upp all ingredienser är också ett tips så att allt går så smidigt dom möjligt. Då börjar vi!

  1. Sikta mandelmjölet och florsockret i en bunke så att det inte blir några klumpar kvar. Det ska vara så fint som möjligt.
  2. Blanda ner kaffepulvret i äggvita #1 och rör till det löst sig.
  3. Häll strösockret och vattnet i en kastrull och häll äggvita #2 i en bunke tillsammans med en liten nypa salt.
  4. Häll sedan i äggvita #1 som är blandad med kaffe, ner i mandel/florsockermixen och rör om till du fått en kletig massa. Ställ lite åt sidan.
  5. Koka sedan sockervattnet till 118-120 grader, men när den är uppe i ca 107-110 grader kan du börja vispa upp äggvitan du lade i bunken tillsammans med saltet. Saltet gör att äggvitan stiger lite snabbare och det blir ett luftigt skum.
  6. När sockerlaget nått 118-120 grader och du fått ett fluffigt skum av din äggvita så sänker du hastigheten på din visp och häller i sockerlagen med en tunn och jämn stråle ner i skummet. När allt är i höjer du hastigheten igen och vispar tills marängen sjunkit i temperatur och blivit fastare, men ändå fortfarande ganska mjuk i konsistensen. Ett bra riktmärke är att den ska gå ner till 45-50 grader, då blir den enkel att spritsa och det är större chans att få jämnare och finare macarons.
  7. Nu vänder du ner marängen i mandelröran tills den blir en jämn och fin smet.
  8. Lägg ner i din spritspåse och sen är det bara att börja spritsa. Håll spritspåsen så rakt som möjligt så att macaronsen växer rakt även i ugnen sen. För spritsar du lite snett kommer de bli sneda sen också.
  9. Storleken kan du bestämma själv, men ungefär som en femma.
  10. När allt är spritsat och klart låter du de vila i ungefär en timme. Det ska bildas som ett skal på ovansidan, då är de redo att gräddas. Om man inye väntar så kommer de spricka i ugnen och det vill vi ju inte. Så låt de vila.
  11. När ett skinn bildats är de redo att gräddas. 150 grader, ingen fuktighet och ungefär 12 minuter. Det skiljer sig otroligt mycket från ugn till ugn. Men efter halva tiden tycker jag att det är smart att vända på plåtarna så att det blir en så jämn gräddning som möjligt.
  12. För att få den där härligt krispiga ytan tillsammans med ett segt inre så tycker jag att du ska ta ut dem när de fortfarande känns lite ofärdiga, för de kommer fortsätta att gräddas när de kommer ut från ugnen också. När du tar ut, kan du föra över bakplåtspapper/silikonet till en ny plåt för att det inte ska gräddas för mycket i efterhand. Sen är det bara att låta de svalna och sedan ska det bara gå att ta av de från plåtarna och para ihop de två och två. Sen kommer det roliga, monteringen och ätningen!

image

Saltkaramellfyllning

När du väntar på att dina skal ska vila kan du passa på att göra fyllningen till dina macarons. Då kör vi!

  • 150g Strösocker
  • 170g Vispgrädde (minst 35%)
  • 33g Smör
  • 1,5g Salt
  • 145g Rumstempererat smör

Gör så här:

  1. Koka upp grädden och ställ åt sidan.
  2. Häll lite av sockret i en annan kastrull och smält på medelhög värme. När det smält häller du i lite mer socker och håll på så tills allt socker är i och har smält. Låt det få en fin mörkbrun karamellfärg.
  3. Ta av kastrullen från värmen och ha i 33g smör och saltet. Men akta dig, det kan sprätta en del så håll kastrullen en bit ifrån ansiktet. Rör till det blir slätt.
  4. Nu häller du sakta ner grädden i kastrullen, även här kan det sprätta så var försiktig. Ställ tillbaka kastrullen på plattan och koka karamellen till 108 grader.
  5. Häll ut i en skål och sätt plastfolie över och låt svalna.
  6. Nu ska du vispa ditt rumsvarma smör till en fluffig massa. Det tar en stund, ungefär 8 minuter.
  7. Slutligen, när karamellen svalnat så klickar du i den i ditt smör och vispar upp till allt blir en härligt krämig smörig karamellmassa. Klart för användning!

Färdigställning

När dina skal har svalnat och du parat ihop de två och två så är det bara att spritsa på lite saltkaramell på ett skal och sen trycka dit det andra. Sen har du dina macarons redo att ätas.

image

Förvaring

I kylen kan du förvara dina Macarons utan problem. Ta fram de en stund innan du ska äta så blir det godast! Men de brukar vara goda kylskåpskalla också.

Lycka till nu med bakandet så återkommer jag med mer recept längre fram. Då mer julinspirerade!

Ciao

 

Liftaren

image

Det fanns en tid då jag aldrig skulle kunna tänkt mig att ställa mig på ett gym, nu skulle jag inte kunna vara utan.

Det fanns en tid då jag var så blyg att jag drog mig längs väggarna när jag skulle ta mig framåt, idag kan jag inte ens tänka mig att jag någonsin varit blyg.

Det fanns en tid när jag aldrig i hela mitt liv kunde tänka mig att stå framför en grupp för att prata eller leda. Idag har jag varit gruppträningsinstruktör i flera år och har haft föreläsning för människor jag inte känner.

image

Visst är det väl konstigt att man vid en viss tid i livet bara går över den där tröskeln och gör de där sakerna man Aldrig skulle göra? Kanske är det nyfikenheten i människan som gör att vi vågar, eller så är det för att man är lite galen.

För det fanns en tid då jag aldrig skulle ställa mig längs en vägkant och vifta med tummen för att få skjuts. Men det hände. För två veckor sedan.

image

Där stod vi, Anna och jag, nedstämda efter att bussen aldrig kom på söndagsförmiddagen, den dagen vi var lediga ihop och skulle hoppa fallskärm. Livet kändes hopplöst och musten hade liksom flugit ur oss likt en champagnekork. Tills då vi beslöt oss för att lifta. Ja mamma, jag vet, lifta. Är man dessutom som jag som sett alldeles för många skräckfilmer så vet man att det kan vara vad som helst som stannar längs vägrenen. I lugna vatten lurar gäddorna, som man brukar säga… Hur som haver, vi bestämde oss och vi började försiktigt få kontakt med flödet av bilar.

image

Det var ju inte en dans på rosor direkt. Men så plötsligt hände det, det stannade en bil. Med en skräckblandad förtjusning småsprang vi fram till bilen och öppnade dörren. Ett par i 50-årsåldern satt där och log snällt mot oss. Jag kände att det bådade både gott och ont på samma gång. Vi sade var vi skulle och de sade att de kunde köra oss.

Men först ville de att vi skulle följa med för att ta en kaffe med dem…

…här började min andning ändå bli lite häftig. Alla skräckfilmer rusade förbi likt en tornardo i huvudet och jag tänkte att ”jaha, det är nu det händer, nu är jag den där lättlurade flickan som följer med det snälla gamla paret som jag brukar skrika åt när jag ser på film” men det som händer händer tänkte jag ändå och gav ett lite ansträngt leende tillbaka. Där satt vi i en bil, med två främmande människor mitt ute på landsbygden i Toscana. På väg mot början eller slutet på ett äventyr.

image

Men alltså, som ni kanske märker så var det inget skräckfilmsscenario (som tur var). Vi drack kaffe på ett café med det snälla paret och sen körde de oss hela vägen till vårat tåg som vi skulle åka med.

Dessutom, ja än är det inte slut, så nämnde vi i bilen att vi försökt köpa en bil men det hade inte gått så bra. Då säger frun att de har en bil över som bara står och skräpar för tillfället så vi kan låna den så länge vi behöver. Vad är oddsen att vi stöter på ett par som har en bil som bara står och väntar på oss? Alltså, det finns så fina människor där ute. Vi var helt enkelt på rätt plats vid rätt tillfälle. För nu står vi här med bil, vinterjackor (som vi också fick låna för hon tyckte vi såg frusna ut) samt att vi ska äta middag med det här fina paret ikväll! #livet

image image

Det var alltså sagan om hur livet kan vända snabbt bara man vågar ta en risk.

Ha en fantastisk torsdag! Och våga utmana dig, kanske redan idag.

Ciao Bakfia

Råvarornas djungel!

image

Det är en djungel. Där ute. På asfalten, i skogen, på hyllorna i affären, i USA, på sociala medier och i huvudet. Vad ska man välja? Vad ska man inte välja? Det är som att svinga sig mellan lianer samtidigt som man balanserar en hink med vatten på huvudet och försöker se snygg ut på samma gång. Typ så. Omöjligt. Man kommer trampa någon på deras nylackade tånaglar, man kommer köra över någons tankesätt och man kommer tvivla på sin egen instinkt. När du går för att handla alltså, det är det som är förvirrande idag. 

Men gör så här. Lita på magkänslan. Försök att hitta ditt sätt att tänka ”bra produkter”. Närproducerat är en bra riktlinje och kolla innehållsförteckningen på produkten så den inte innehåller för många ingredienser (less is more som jag brukar säga). Det är klart att man skulle vilja göra allt själv från grunden, men det är inte alltid man har möjlighet att få mjölka en ko eller har tiden till att kärna sitt egna smör. Så ha inte för dåligt samvete när du är ute och handlar, för ingen är ju perfekt.

Ville mest bara säga det, och

lycka till i bakandet och gå inte vilse i djungeln!

Ciao/ Bakfia