drömmar

Drömkakor med kaffeganache

visp

Det här receptet får en visp. För det är få ingredienser och jag tycker det är ganska så enkelt. Speciellt i dessa tider när var och varannan där hemma har stort bakintresse!

Då kör vi.

Börja med ganachen som ska vara mellan kakorna så hinner den svalna ordentligt. Ett tips är också att ju plattare fat/skål/tallrik du häller ganachen i, desto snabbare svalnar den.

Kaffeganache

  • 100g mjölkchoklad
  • 100g grädde
  • 10g snabbkaffe
  • 20g honung

Hacka chokladen i små bitar och lägg i en skål.

Koka upp grädde, honung och snabbkaffe och häll det över den hackade chokladen. Rör om så att du ser att all choklad smält och sen låter du den svalna helt.

Drömkakor

  • 50g smör (rumstempererad)
  • 130g socker
  • 10g vaniljsocker
  • 45g olja
  • 3g hjorthornssalt (1/2tsk)
  • 120g vetemjöl

Sätt ugnen på 150 grader.

Rör smör, socker och vaniljsocker mjukt.

Häll i oljan lite i taget och rör om samtidigt.

Sist vänder du ner vetemjöl blandat med hjorthornssaltet tills du får en jämn och fin deg.

Det svåra med den här degen är att den är ganska spröd, så det är lite svårt att rulla små bollar av den. Men det går och det är det du ska göra. Välj storlek själv, men tänk på att det ska bli som en sandwich, så inte för stora!

Rulla alltså till små bollar som du lägger på bakplåtspapper och sen in i mitten av ugnen (150g) i ca 20 minuter. Du kan kolla om de är klara genom att ta på kakorna. Kan du lyfta de från papperet, då är de redo att tas ut!

image

image

När de väl har svalnat är det bara att klicka på lite ganache på ena kakan och trycka fast den andra och vips så har du drömkakor med kaffesmak. Jag spexade även till det med att smälta lite choklad och ringlade över. Du gör som du vill!

image

Och om ni inte kan få nog av Sofia och sommarplågor så har jag en utmärkt låt här som handlar om mig…(mitt namn i alla fall)

Hoppas det smakar, och på återseende!

Ciao

”Vad ska du bli när du blir vuxen?”

IRF

Det var en gångnej så kan jag ju inte börja, inte riktigt så torftig är jag, även om jag gillar torra skämt. Men jag kommer ihåg att ända sedan jag var liten har jag funderat på ”vad jag ska bli när jag blir vuxen”. Det var spridda skurar vill jag lova. Ena veckan ville jag bli frisör, för att veckan därpå bli kassörska, eller mitt drömyrke ett tag som var ”paketinslagerska”, ja tänk er att få slå in paket hela dagarna. Då föddes nog ändå en slags skapande sida inom mig. Och ända sedan dess har det där sökandet fortsatt, och jag har verkligen provat mig fram bland yrken och utbildningar. Min ryggsäck är fylld av certifikat som danslärare för barn, licensierad träningsinstruktör, diplomerad massör och ja just det en kandidatexamen i idrottsvetenskap. Samtidigt har jag jobbat på slakteri, fritidshem, äldreboende, med barn, på café, gym, coachingföretag, antikmässor, reklam och inom sporthandeln. Ja en salig blandning som ni ser, och det är egentligen inte allt, men det låter nästan som att jag är 40 år nu så vi går vidare. Vidare till då jag bestämde mig för att bakning var något som jag ville satsa mer på.

bakbild

Året var 2013, det var vinter och kallt. Jag hade precis sagt upp mig från alla mina fyra jobb jag hade, lägenheten hoppackad och vännerna lämnade i Halmstad. Rent fysiskt i alla fall. Jag var trött och sliten efter ett konstant JA-sägande till allt som kom förbi mig, så jag bestämde mig för att flytta tillbaka till Karlstad och ta reda på vad jag egentligen ville göra ”när jag blir vuxen”.

För att göra en lång historia lite kortare så hade jag just då inte mycket jobbtimmar, desto mer fritid alltså. Det var då bakningen kom fram hos mig. Jag började baka, kolla internet för tekniker och jag köpte verktyg för att kunna göra alla möjliga konstiga experiment hemma. Jag insåg att jag faktiskt hade någon slags fallenhet för det, vilket gjorde mig än mer peppad. Det hela slutade i alla fall med att jag sökte till ”Hela Sverige Bakar” två år i rad (2013/2014), men tydligen är inte bakningen allt när det gäller TV, man måste ha rätt röstläge också, vilket de sa att jag inte hade. Jag tänkte att det var ju inte Idol jag sökte, så då började jag på allvar att söka utbildningar till konditor, för jag kände att NU måste jag ta tag i den här drömmen. Man blir ju inte yngre. Eftersom jag var för högutbildad för att utbilda mig här i Sverige, började jag söka mig internationellt. Då dök Culinary Arts Academy i Schweiz upp och jag blev fångad direkt. Sagt och gjort så sökte jag dit vintern 2014 och kom in för att börja hösten 2015. Det var en lång väntan, men tiden gick fort och se nu, nu är det redan vår 2016 och jag sitter på en gräsmatta i Toscana i Italien och har gjort mina två första veckor på min nio månader långa praktik.

banfi

Mitt fantastiska gäng jag jobbar med här i Toscana

Vad vill jag säga med allt det här? Sluta inte jaga din dröm, eller drömmar. Ibland behöver du bara säga Ja eller Nej till något och så tar det dig dit du vill. Lita på din magkänsla. Det har jag börjat gjort, och jag nöjer mig inte längre med bekvämlighet. Det tar mig ingenstans. Och det är ingen lätt resa, jag har släppt familj, jobb, vänner och trygghet mot ett land där jag inte kan språket, inte känner till området och jag är helt ny i branschen. MEN det är det som driver mig. Nyfikenheten. Passionen. Äventyret.

IMG_0185

Så kom igen, titta åt ett annat håll nästa gång du är ute på din promenad, för det kan hända att du snubblar över din framtid. Just där. Just då.

Tack för att du orkat läsa ända ner hit, och jag lovar att det inte blir långa noveller varje gång. Men nu vet ni lite bakgrundsfakta om mig. Fortsätter du läsa kommer du lära känna mig mer, få tillgång till recept, tekniktips och redan nu kan du kika in i mitt bildgalleri som uppdateras löpande!

IMG_0701

Ciao/ Bakfia